GrinigGubbe.

Att köa är en av våra stolta svenska paradgrenar. Ingen kan köa som en riktig svensk och ett köproffs hittar alltid en anledning att bilda kö. Likt en utsvulten labrador kastar man sig över varje möjlighet att få ställa sig i en köjävel.

 

Att köa för kölapp och sedan ställa sig i kö till kassan är onekligen en klassiker. Men det går också alldeles utmärkt bilda kö på jobbet också. Din kollega, oftast en lat smitare, reser sig och hasar iväg bort mot vattenautomaten. ”-Vars ska du, då"?! ”-Törstig”. Fan jag är nog också lite törstig och i brist på bärs får man dricka vatten. Å där står han bälgar i sig den ena lilla löjliga muggen efter den andra Bara att vänta alltså. Jävlar i min lilla ask, snabbt som en vaxad sork på speed har det bildats en acceptabelt lång kö. Den växer å växer, det harklas och hostas och det muttras och mumlas bak i leden. Längst bak står dom nyligast anlända, precis som sig bör.

-Vad köar vi för?

-Öööh vatten?

-Men jag är inte törstig.

-Näääe, inte jag heller.

-Men du jag hörde att det börjat bildas en rätt schysst kö borta vid damernas. Har’u lust å prova den?

-Ja för fan! Kom så drar vi dit!

En bubblare till 10-i-topplistan över svenska nationalsporter är ”Att byta kö”. I kassakön i varenda svensk mataffär råder det begravningsstämning. Det pustas och suckas och det himlas med ögonen för kön sniglar sig fram. Då händer det plötsligt! Man öppnar en kassa till!! Å jävlar anamma då blir det sån fart till den nyöppnade kassan att rullatorerna ryker och kundvagnarna glöder. Usain Bolt, eat my dust! Eller som den lilla snabbköpskassörskan i en affär som börjar på W sa ; ”Det går bra i tvåan också”. Hoppla så det kan gå.

Men det är tamigfan ingen stil på dagens köer. Där står det ett par förvirrade slapptaskar lite planlöst huller om buller och tummar på sina kölappar.  Nä tusanjävlar, tacka vet jag kön på Bolaget förr i världen. Där var det inget fjolligt tjafsande med kölappar och annat trams. Dom försiktiga och tveksamma tittade runt i montrarna och ställde sig sedan i kön för att beställa önskad dryck. Stamkunden visste vad han skulle ha ( en halv böj är i och för sig inte så jävla avancerat) å ställde sig direkt i den bästa kön. Ack vad vacker den var, i yppersta DDR-klass. Självaste Honecker skulle blivit tårögd. Men inte alla klarade av att stå elitkön när tankarna började fladdra. ”-Jag ska ha…nää kanske man ska ta…eller varför inte en…”. Väl framme vid den hägrande disken så är det totalt tilt å error i skallen.

”-Jaaee..vad ska Ni ha”?

”Eeeeeeeeeh…Fffffffflagg…ffflllaaa…FLAGGPUNSCH!!”

Tjena, trevlig helg